Undersökningens syfte var att utveckla förståelsen av hur en processdialog med en svarv kan se ut med särskilt fokus på det inre läranderummet. Genom att utgå ifrån en av de maskiner som kan upplevas som obehaglig i skolslöjden, var förhoppningen är att undersökningen bidrar till ökad förståelse för elevers upplevelser i trä- och metallslöjden. Frågeställningen som ska besvaras är: Hur kan jag beskriva min processdialog i svarvning?Illum (2006) skriver att det kan behövas hjälp genom instruktioner av ett hantverk innan den inre dialogen kan sätta igång.1 Kunskaper inom skärsvarvningsmetoden har hämtats genom en metodbok om skärsvarvning, handledning av lärare vid svarven och studerat videos. Undersökningens praktiska del bestod av svarvning som utfördes under sju dagar och resulterade i 18 skålar. Under den praktiska delen fördes anteckningar vid dagens slut som sedan sorterades och placerades i två kategorier; inre och yttre dialog. Anteckningarna visade att en stor del av upplevelsen vid svarven handlade om det som hände i det fysiska rummet. Stina Westerlunds (2015) fyra emotionella praktiker; Avvisande, osäker, accepterande, införlivande- användes för djupare analys av anteckningarna. Genom detta tillvägagångssätt visades att en dialog med svarven hade ägt rum på ett liknande sätt som Bent Illum beskriver Processens dialog men att dialogen avbröts av det sociala runtomkring vilket påverkade det inre läranderummet.