I denna undersökning belyses tre bildlärares utsagor om undervisning i momentet bildanalys iårskurs 7-9 i grundskolan. Genom diskursanalytisk ansats, i teori och metod, lyfts diskursivakonflikter rörande undervisning, bedömning och de tre bildlärares utsagor om elevers attitydertill momentet bildanalys i grundskolan med fokus på årskurs 7-9.Skolverkets nationella ämnesutvärdering i bildämnet (NU-15) belyser att: ”Endast en tredjedelav eleverna i årskurs 9 har lärare som anser att de allra flesta elever behärskar bildtolkning ochbildanalys. Men cirka en procent av eleverna (i utvärderingens enkätundersökning) fick betygetF i bild. Det är viktigt att fortsatt analysera denna skillnad mellan betyg och uppnåddakunskapskrav. En liknande skillnad förekom också i NU-03.” 1.Citatet ovan antyder en stor brist av elevers kunskaper i bildanalys som moment ibildundervisningen, vilket är bakgrunden till denna studie. Bildlärarna uppgav ramfaktorersåsom: stora elevgrupper, svårigheter att anpassa undervisningsnivå på grund av den utmaningdet innebär att göra speciella anpassningar för elever med språksvårigheter och särskilda behov.I empirin framkom det funderingar över vilka “ord och begrepp”2 som Skolverket och Lgr 11avser att elever ska lära sig i bildämnet.Två tongivande diskursiva konflikter som framkom i empirin var: hur olika ämneskonceptioner(ämnessyner) krockar samt bildlärarrollens problem att anpassa, bedöma och utvecklaundervisningen i bildanalys på grund av ovan nämnda faktorer. När det kommer till eleversattityder till bildanalys så pekar två bildlärares utsagor i empirin på att elever tycks uppfattabildanalys i ordalag som ”svårt”, ”jobbigt” och “tråkigt”. En av informanterna uppgav att detberor på att eleverna inte förstått syftet med bildanalys. Samma informant hade utformat en“lekfull” strategi för att klargöra dess syfte för elever, vilket beskrivs i empirin och diskuteras ibåde resultat och slutdiskussion.