I en tid där begreppet hållbarhet är prioritet i flera frågor får det en att fundera på vad hållbarhet är och betyder. Vi människor kommer antagligen alltid kämpa med frågor om miljö, konsumtion och hållbarhet, i en ständig kamp för balans. Vi omger oss av mer hushållsartiklar än tidigare och har börjat ifrågasätta hur tillverkningsprocessen ser ut av dessa (Roos. 2020). Vi ställer även krav på försäljare och förväntar oss miljömärkta produkter och garantier och pratar oroligt om hållbarhet. I det här projektet vill jag försöka närma mig saltsten som ett alternativt material. Genom praktiska metoder och experiment vill jag belysa fördelar med ett biobaserat material i produktionen av vardagsföremål. Förhoppningsvis kan ett emotionellt värde väckas i mitt experimenterande med saltsten där materialet är med i utvecklingen som en aktiv deltagare. Jag har valt att utforska ett biomaterial och på vad dess hållbarhet kan vara och inte vara. 

Ett utforskande med saltsten kan hjälpa till att sänka visuella förväntningar men också ge en förståelse till materialet på ett djupare och mer unikt sätt. Jag har valt att arbeta med saltsten eftersom salt förekommer rikligt i naturen och jag vill utforska dess styrkor och svagheter som biomaterial. I mitt sökande följer jag funktionen före formen där formen blir mindre viktig och på så sätt hittar jag nya områden för användandet. I vårt konsumtionssamhälle är ordet hållbarhet på tapeten ofta och en undrar huruvida det på riktigt berör oss. Nya material tillåter oss att handla som aldrig förr med gott samvete men är det hållbart för vår natur? Genom produkter av tillfälliga material kan kanske en balans uppnås där en lika lätt kan bli av med en produkt som att kasta en sten i havet.