Syftet med denna undersökning är att vidga begreppsapparaten för att diskutera skolslöjdens processer och estetiska uttryck. Jag har sökt besvara följande frågeställningar:     

Hur kan en slöjdprocess beskrivas enligt teorin om ett dynamiskt förlopp?

Hur kan tillverkarens hållning bli synlig som ett estetiskt uttryck i ett slöjdföremål?

Jag har gjort det genom att tillverka åtta lådor i trä, ibland med inslag av metall. Den första frågan har besvarats genom en analys av fältanteckningar utifrån Knutes teori om hantverkande som ett dynamiskt förlopp, där jag observerar min egen hållning, i bemärkelsen ett sätt att vara i arbetet. Genom en fallstudie över min egen slöjdprocess har jag undersökt begreppets användbarhet och överförbarhet på en slöjdkontext. Den andra frågan har besvarats genom bildanalys med fokus på bildens (i detta fall föremålets), estetiska karaktär och känslokaraktär. Undersökning visar att teorin om ett dynamiskt förlopp i flera avseenden kan överföras på en slöjdprocess. Begreppen som undersöks fungerar mindre bra för att beskriva idéutvecklingen. De skulle också kunna kompletteras ytterligare med fler lägen. Hållningen påverkas också av vilket material man arbetar med och hur pass förtrogen man är med arbetssättet. En hållning kan bli synlig som uttryck i en övergripande bemärkelse, som antingen kroppslig eller kognitiv. En kognitiv hållning syns i originella konstruktionslösningar eller en genomtänkt design. En kroppslig hållning syns i de fall där materialet och dess hantering är centralt för uttrycket: med precision och motorisk kontroll, eller med motstånd, där kompromisser och misstag blivit en del av uttrycket. Hållningsbegreppet som här prövas skulle sannolikt kunna användas för att förtydliga ett kroppsligt lärande och de kroppsliga ställningstaganden som inverkar på uttrycket.