Forskning har visat att det finns ett stort behov av att utveckla bättre metoder för nyanlända elevers inkludering i Sverige. Denna studie har försökt att svara på frågan om hur inkludering kan förbättras genom att utforska hur nyanlända elever inkluderas och exkluderas i skolan för att identifiera bristfälliga och lämpliga metoder för inkludering. Mer specifikt har studien intresserat sig för hur lärare i bild och slöjd kan arbeta mer inkluderande i sin undervisning med hjälp av ett inkluderande förhållningssätt och designandet av inkluderande uppgifter. Kvalitativa intervjuer som genomfördes med verksamma lärare och pedagoger samt en före detta nyanländ elev har försökt besvara följande forskningsfrågor: Hur beskriver informanterna inkludering och exkludering av nyanlända elever i bild- och slöjdundervisningen? Hur kan en inkluderande uppgift för bild- och slöjdundervisning se ut? Empirin från intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån ett sociokulturellt och designteoretiskt perspektiv samt med hjälp av kritisk diskursanalys. En inkluderande uppgift för textilslöjd utvecklades utifrån det empiriska materialet och genomfördes med en grupp elever i årskurs 6.Studiens resultat visar att ett grundläggande hinder för nyanlända elevers inkludering ligger i de förutfattade, negativa diskurser som samhället har om nyanlända. Även engagerade lärare med ambitioner att främja nyanlända elevers inkludering är påverkade och upprätthåller samhällets negativa diskurser om nyanlända. Nyanlända elever definieras i förhållande till den idealiserade normen av svenska elever och beskrivs ofta genom sina bristande kunskaper. Studien har påvisat att lärare har möjlighet att främja nyanlända elevers inkludering och lärande bland annat med ett positivt förhållningssätt till elever och genom att se alla elever som kompetenta utifrån sina förutsättningar.Undersökningen gestaltades i form av den mobila performancen Scaffolding inclusion! under eventet Pedagogisk festival den 13-14 januari 2020 på Konstfack.Nyckelord