Den undersökning som denna uppsats är ett uttryck för syftade till att undersöka vilka möjligheter som slöjdlärare har att främja elevers skapande av en känsla av sammanhang inom ramarna för slöjdundervisning i grundskolan. Dessutom syftade undersökningen till att undersöka hur begreppet materiell litteracitet kan bidra till förståelsen av skapandet av sammanhang i slöjdundervisningen. Tre erfarna, legitimerade och aktivt undervisande slöjdlärare intervjuades utifrån begreppet KASAM (känsla av sammanhang) om sina upplevelser om när slöjdundervisning möjliggjort elevers skapande av sammanhang. Dessa intervjuer transkriberades och de intervjuade slöjdlärarnas utsagor analyserades i enlighet med fenomenografisk analysmetod genom upprepade genomläsningar tills beskrivningskategorier som representerar slöjdlärarnas sammanvägda utlåtanden framträdde, och kunde sammanställas i ett utfallsrum.Resultatet visar på betydelsen av att stimulera elevens vilja som drivkraft för dennes skapande av sammanhang, och att det som undervisas för eleverna sätts i relation till deras tidigare erfarenheter och motivationer. Empirin analyserades genom den fenomenografiska metoden, men utifrån ett sammansatt teoretiskt perspektiv i vilket teoribildningen kring begreppet KASAM och dess delbegrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet var de mest framträdande. Dock var undersökningen främst slöjddidaktisk i sin intention, och KASAM tjänstgjorde som ett medel för att besvara den ämnesdidaktiska frågan om på vilket sätt ämnesinnehållet bäst kan förmedlas.Förutom den vetenskapliga aspekten av undersökningen – som är denna uppsats främsta fokus – genomfördes ett gestaltningsarbete i vilket gestaltande och materiellt arbete användes i växelverkan med teoristudier och den fenomenografiska studien. Den gestaltande aspekten kom att centreras kring den sammanhangsskapande process som undersökningen i sig utgör, och som ekas i den fenomenografiska teoribildningen. Detta synsätt på undersökningen reflekteras dessutom i hur uppsatsens disposition har delats in i fyra kapitel med titlarna Meningsfullhet, Begriplighet, Hanterbarhet och Sammanhang. Det främsta uttrycket för den gestaltande aspekten av arbetet är dock den installation/performance som ställdes ut i samband med examinationen.