I den här studien har jag undersökt vilka berättelser unga och barn möter genom barn- och ungdomslitteratur och även på vilka sätt som denna typ av litteratur finns tillgänglig att läsa. Studien innehåller även ekonomiska aspekter. Jag har utgått från dessa frågeställningar:

• Hur kan olika skrift- och ordval möjliggöra inkludering i text?

• Hur kan litteratur göras tillgängligt för flera olika lässätt?

• Hur ser representation av icke normativa människor ut i barn och ungdomslitteratur?

Jag har valt att arbeta med just dessa frågeställningar eftersom vi i skolan arbetar med berättelser, texter och sagor under hela skolgången och har skyldighet att ge våra elever en demokratisk grund och material som de kan känna igen sig i och relatera till. Material och metoder som vi väljer måste vara tillgängliga för alla oberoende av funktionsvariationer. Undersökningen har resulterat i en bok som är skriven på ett sätt där alla karaktärerna är avidentifierade, utan några fysiska, biologiska eller funktionella attribut. Genom denna avidentifiering får läsaren möjlighet att läsa in sin egen karaktär eller sig själv i berättelsen och skapa egna bilder. Boken är tillgänglig, inte bara utifrån inkludering i läsningen och berättelsen, utan även genom att en kan ta till sig texten med hjälp av olika lässätt. Den är skriven i alfabetsskrift, i punktskrift och finns som ljudbok.

Under undersökningen, med avseende på lässätt, har det blivit allt tydligare att barn- och ungdomslitteratur kan vara svårt att få tag på som inläst material och att det är nästan omöjligt om en inte har tillgång till appar som till exempel Legimus. Angående representation i det begränsade antal sagor, biografier, berättande faktaböcker eller påhittade berättelser som jag använt, så finns sällan personer som anses utanför normen, inte ens i litteratur som utger sig för att vara inkluderande.