Enligt skollag och läroplan ska skolan arbeta för jämställdhet och motverka traditionella könsroller. Ingen elev ska begränsas i sina val på grund av kön, etnicitet eller sexuell läggning. På estetiska programmets inriktning bild och formgivning har dock en särskiljande tendens avseende kön ökat under en längre period. Andelen killar har kontinuerligt krympt de senaste åren, trots läroplanens intentioner. Diskrepansen mellan styrdokumentens riktlinjer och elevers könsdifferentierande val har gett ett tydligt avtryck på den utbildning som studerats. Hur en sådan utveckling kan förstås har varit utgångspunkten för denna studie. Rådande diskurser om gymnasieutbildningar i allmänhet och bild och formgivning i synnerhet, samt hur dessa relaterar till uppfattningar om kön, har stått i fokus och betraktats ur ett läroplansteoretiskt perspektiv.Studiens syfte är att bidra till en fördjupad förståelse av den ojämna könsfördelningen på estetiska programmets inriktning bild och formgivning och vad den kan leda till. Studien genomförs på en enskild skola.Den övergripande forskningsfråga som ställs är följande:Hur kan snedfördelningen mellan kön på inriktningen Bild och formgivning förstås utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv?I studien redovisas antagningsstatistik 2007-2017 som visar på hur könsfördelningen förändrats under den aktuella perioden samt material ur kvalitativa intervjuer som genomförts med elever på utbildningen. Empirin har studerats och analyserats med diskursanalytiska verktyg och betraktats ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet diskuteras inom ett bredare socialt och kulturellt ramverk. Den könsdifferentierande utvecklingen förstås som ett uttryck för hur en särskiljande skolpolitik i kombination med ett fritt skolval och ett ökat brukaransvar lämnat utrymme och makt för andra värderingar i samhället än de som genomsyrar läroplanerna, att påverka elever i deras val. Värderingar, normer och attityder som cirkulerar i samhället och som ligger utanför den formella diskursen inom institutionen skola tycks bidra till den reproduktion och förstärkning av det ojämna könsfördelningsmönstret som råder på utbildningen.