Det är omöjligt att göra en objektiv bedömning av kreativa arbeten men på grund-ochgymnasieskola måste bildlärarna ändå sätta betyg på elevernas insatser i ämnet bild.Transparens i vad det är för kunnanden som lärare betygsätter är grundläggande för rättvisabetyg. Uppsatsen undersöker på vilket sätt bildlärarnas personliga smak och värderingarfärgar bedömningen och hur de förhåller sig till de styrdokument som är formulerade i ämnetbild på grund-och gymnasieskolan. Undersökningen genomfördes med en bildlärare på engymnasieskola samt två bildlärare på en grundskola med hjälp av semistruktureradeintervjuer som metod. Samtalen kretsar kring elevarbeten som lärarna valt ut. Det teoretiskaperspektiv som används för att tolka lärarnas utsagor är sociokulturellt perspektiv. Syftet medstudien är att synliggöra vad bildlärare värderar som kunnande utöver de kunskapskrav ochdet centrala innehållet som är formulerat i styrdokumenten och frågeställningen lyder; vilkavärderingar uttrycker tre bildlärare i samtal om elevers bilder och hur framträderbildämnestraditioner i lärarnas utsagor?Studiens resultat visar att bildämnestraditioner lever kvar hos bildlärarna och färgarbedömningen av elevarbeten trots en ny läroplan (2011 års läroplan för grund-ochgymnasieskolan). Lärarna är medvetna om att de estetiska ämnena kan vara förföriska och attderas egna personliga erfarenheter och åsikter inom ämnet kan påverka en elevs betyg.Det gestaltande arbetet består av fem stycken lerfigurer samt en skylt som bjuder inbesökaren till att sätta sitt betyg på varje enskild figur med hjälp av ett utdrag urkunskapskraven som är formulerad för kursen Bild 100 poäng på gymnasiet. Syftet medlerfigurerna är att det ska fungera som en indikation på att bedömningen i bildämnet ärkomplicerad och kan komma att handla om personlig smak.