Att ta strid är den avslutande utställningen i Frida Hållanders avhandlingsarbete Vems hand är det som gör? som hon genomför på Konstfack och Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet.

I Att ta strid undersöker konsthantverkaren Frida Hållander möjligheten att föra politisk kamp och göra motstånd genom konsthantverkliga objekt. Att ta strid är den avslutande utställningen i hennes avhandlingsarbete Vems hand är det som gör? som läggs fram i vår.

I en presentation av sin avhandling skriver Frida Hållander: “Mitt avhandlingsprojekt handlar om erfarenheter av att göra i olika rum och med lika material, och visar hur denna erfarenhet är intimt sammanbunden med subjektmässiga och kroppsliga orienteringar.”

I sin forskning reflekterar Frida Hållander kring konsthantverk i relation till makt och motstånd. “Det är en strid som söker ett tillsammans – ett systerskap”, skriver hon och ställer hon frågor om hur konsthantverkliga praktiker påverkas av maktförskjutningar och de komplexa relationer som finns mellan exempelvis klass, etnicitet/ras och kön. Hon diskuterar också hur vi kan förstå konsthantverkliga praktiker som går i dialog med samhället, och den komplexitet som ligger i att de är präglade av en samhällssyn från den tid de är tillverkade i.

Mot bakgrund av dessa frågeställningar fördjupar sig utställningen i olika konsthantverkliga objekt som tagit ställning; genom historien – och i vår samtid. Hur ser de objekt ut som kommit att spela en roll i olika samhällsförändringar? Koppar och fat som agiterar för kvinnlig rösträtt och mot slaveri, och tallrikar med fosterländska budskap, möter nya verk som kommenterar hur konsthantverket används inom sociala, feministiska och politiska rörelser. Vid tiden för Bondetåget, 1914, producerades en rad tallrikar med stark nationalistisk inriktning. Och 1917, i en tid av social oro, började Gustavsbergsservisen Liljeblå (1917-1939) tillverkas, också kallad Arbetareservisen.

I utställningen hörs också röster om det kvinnliga arbetet på fabriksgolvet i Gustavsbergs porslinsfabrik genom inspelade intervjuer med arbeterskor gjorda på 1980-talet.

I historien om industrisömmerskorna, som organiserade Sveriges första damfotbollslag Öxabäck IF på 1960-talet, ställs berättelsen och dess textila objekt i relation till sufragettrörelsen under tidigt 1900-tal och den roll fanor och banderoller har spelat i samhällsutvecklingen. Fanorna visas i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv.

Gustavsbergs Konsthall 23 september - 8 oktober 2017