Som lärare i Sverige möter vi ständigt elever med annat modersmål än svenska ochsom har en annan kulturell bakgrund. I praktiskt estetiska ämnen blir det dessutomallt vanligare att nyanlända läser tillsammans med svensktalande elever. Uppsatsentar reda på hur lärare i bildämnet introducerar sina uppgifter och i vilken mån specifikanpassning sker till nyanlända elever genom tre pilotstudier. Vidare genomförs enundervisningsutvecklande ansats som hämtar inspiration från metoden Learningstudy. Syftet med studien är att vidareutveckla lärares undervisning till nyanländaelever med hjälp av rekommendationer från Skolverkets webbsida. I uppsatsen skergenomförandet praktiknära tillsammans med en annan verksam bildlärare. Vi hargemensamt genomfört förändringar i undervisningen under ett skede utifrån dessafrågeställningar. Hur kan introduktioner i ämnet bild anpassas till nyanlända eleverdär majoriteten av klassen är svensktalande?, Vad innebär Skolverketsrekommendationer till lärare som undervisar nyanlända elever i handling?. Trots deförändringar som har gjorts i undervisningen kvarstår det brister i hur vi lärarekommunicerar vår undervisning och uppgifter till nyanlända elever. Däremot visarstudien på att många av Skolverkets rekommendationer redan görs av denna lärarenmen att dessa inte träder i kraft förrän praktikens utförande sker medvetet ochsynliggör dess aspekter. I studiens gestaltande del undersöks hur det befintligaglappet inom kommunikation och förmedlande av kunskap mellan individer i skolansbildundervisning kan synliggöras genom skapandet. Gestaltandet har sinutgångspunkt från den medverkande lärarens bilduppgift och presenteras iutställningsform.