Abstract 

I denna uppsats handlar det om mina erfarenheter som dyslektiker och vad mina svårigheter har varit i relation till min text. Genom att skriva en text som sedan blir omarbetas och trycks upp på tyg som en gestaltning hoppas jag att jag kan nå ut till fler människor och skapa en förståelse för hur det är att vara dyslektiker och hur man kan använda sig av det i sin undervisning för att underlätta för eleverna. Till exempel att dela upp text i mindre stycken för att ta in information, eller att använda sig av kroki för att öva hjärnan på att kopiera text med snabba och enkla rörelser. Detta ger då en dyslektiker möjligheten att lättare kunna skriva av från tavlan eller lättare skriva anteckningar från tavlan. Denna uppsats är även en uppgörelse med min diagnos och hur jag bearbetar den och försöker förstå min dyslexi. Därför har jag skapat en gestaltning i relation till min text. Jag har tryckt upp min uppsats på tyg, ett tyg med grå bakgrund, ljusgrå text och röd markerad text, som är tre meter brett och fem meter långt. Detta för att betraktaren skulle få uppleva hur det var att vara dyslektiker och uppleva svårigheten att fokusera, läsa och hitta tillbaka i en text som aldrig tar slut. De rö dmarkerade textstyckena blir en avlastning för ögat men även information om min uppsats om mina inre tankar för att skapa en nyfikenhet till betraktaren.