I uppsatsen undersöks synen på kropp och ideal som svenska gymnasieungdomar har. I vårt samhälle och på sociala medier publiceras bilder på kroppar, bilderna sprids och skapar ett ideal för hur kroppen ska se ut. Detta kan leda till negativ uppfattning om den egna kroppen. Syftet med undersökningen är att synliggöra och problematisera kroppsideal och normer som finns i samhället och istället skapa en  känsla av tillhörighet, samt att starta en diskussion med gymnasieungdomar. Det är viktigt att tillsammans med gymnasieungdomar prata om kroppsideal och normer för att tillsammans kunna omförhandla ideal och normer. Fyra samtalsgrupper med gymnasieungdomar på två olika skolor i Sverige samt sju personer som hjälpt till som modeller fungerar som källor i projektet och frågeställning om kroppsideal. Frågeställningen lyder; Hur kan normer kring kropp och kroppsideal synliggöras genom samtal med gymnasieelever och konstfacksstudenter? Hur kan dessa samtal ligga till grund för ett konstnärligt arbete?

Studiens resultat visar att kroppsliga bilder påverkar gymnasieungdomars syn på kroppsideal. Bland ungdomarna fanns det en kunskap om kroppsidealet. Kunskap om att det inte är hälsosamt samt att normativa idealbilder är sammankopplade med individers självförtroende. Ungdomarna beskrev att ungdomar med ett dåligt självförtroende påverkades mer än vad de som hade ett bra självförtroende. 

Mitt gestaltningsarbete består av avgjutna torsos i silikon som gjorts efter samtal med gymnasieungdomar och modeller. Min gestaltning inkluderades åtta stycken silikonkroppar. Personerna som gjutits av är i åldrarna 20-45, men vi alla är vackra oavsett ålder, figur eller könsidentitet. Jag vill med mitt verk påverka vår syn på kroppsideal och skapa en känsla av tillhörighet. Att våga vara stolt över sin egen kropp.