Undersökningen handlar om otrygga platser i skolan och hur otrygga platser beskrivs av elevoch lärarperspektiv. Tidigare forskning visar att rädslor kan vara kollektiva såväl som individuella och att det finns olika beståndsdelar på platser som tillsammans utformar en plats karaktär. Motivet till undersökningen och tematiken otrygghet baseras på att jag vill synliggöra vilka platser en grupp elever upplever som otrygga inom skolans område. Genom samtal med elever och lärare för att få deras perspektiv på platser dem upplever som otrygga, bidrar studien till att jag får ett dubbelperspektiv och kan därefter analysera och konstatera vilka tecken det är i dessa platser som är orsaken till otrygghet.

I undersökningen har deltagande observationer, intervjuer, enkäter, samtal och undervisning genomförts. Det empiririska materialet har bearbetats utifrån ett kulturanalytiska arbetssätt, vilket innebär att fokus har varit på att se mönster i bilderna, fokuseringar på vissa teman och sökande efter nyckelsymboler på dessa platser.

Resultat från studien visar att bristen på vuxnas/lärares närvaro i kombination av hur platsen är uppbyggd påverkar hur otrygghetskänslan upplevs av vissa elever. Och på grund utav dessa två faktorer leder det även till vilka elever som dras till dessa otrygga platser och använder det som ett socialt rum och påverkar platsens otrygghet ytterligare.

Utformningen av den gestaltande delen i undersökningen har bearbetats utifrån det empiriska materialet. De bilder elever och lärare fotograferat har bearbetats genom att ha ringat in det som har anspelats vara ett tecken på vad som är otryggt och även angett pilar för gående och fordons trafik som även där skapar otrygghet. Det har lett till att det blivit tydligare att förstå vad som beskrivits av de elever och lärare som bidragit till undersökningen när texten läses. Bilderna har därefter printats ut på blankt fotopapper och monterats upp på MDF skivor för upphängning.