Abstrakt Den här studiens syfte har varit att undersöka det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmågor eleverna får med sig. Undersökningen bygger dels på elevrapporter, dels på fotografier som tagits under projektets gång. Studien fokuserar på den estetiska lärprocess eleverna själva beskriver och söker svar på vad eleverna anser att de har lärt sig. Studiens titel ”Lite flum har ingen dött av, eller?” anspelar på de an-taganden som påstår att skolan av idag är en skola där man inte lär sig någonting på grund av att undervisningen är ”flummig”. Den här studiens utgångspunkt är, att den form av undervis-ning som anses ”flummig” – där flum ofta är liktydigt med mjuka värden som kan kopplas till vekhet varifrån det inte är långt till att förknippas med slapphet – innehåller viktiga lärande-aspekter. I mitt arbete utgår jag från socialkonstruktionism som teori och diskursanalys som metod, genom att använda mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen söker jag belysa de diskurser som framträder i materialet samt beskriva hur elevernas egen diskursiva praktik ser ut.Studiens resultat visar att det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver med ett fokus på estetiska lärprocesser, bidrar till att elever upplever att de skaffar sig ett fördjupat lärande med bestående kunskaper och förmågor.