Studien handlar om en serie lektioner om konst i det offentliga rummet – i årskurs 8 – och dess förmåga att stimulera till samtal och interaktion mellan elever. Baserat på empirisk analys av videoinspelade lektioner syftar studien till att undersöka dessa elevinteraktioner moment-för-moment med fokus på hur interaktion påverkar epistemisk positionering (Melander & Sahlström, 2010). Genom att studera samspelet i detalj är det möjligt att belysa interaktionella mönster, som kan väntas utgöra grund för såväl den sociala som pedagogiska ordning som råder. Metodologiskt bygger studien på arbeten av Mondada (2021) och Goodwin (2018), som använder ett etnometodologiskt tillvägagångssätt för att analysera sociala interaktioner (Eilittä et al., 2023). Genom att ansluta till ifrågavarande tradition bidrar denna studie till den framväxande diskussionen om praktiknära forskning inom bildämnet, som hitintills är in sin linda. Pedagogisk utveckling och förändring av den förhandenvarande situationen blir också möjlig i förlängningen av detta arbete (jfr Björk-Willén, 2009). Därutöver erbjuder studien ingångar till en metodologisk diskussion om användningen av linjeritning som ett analytiskt verktyg i samband med försök att packa upp all (multimodal) interaktion i praktiknära forskning, som del av den lokala ekologin i klassrumsmiljön (Laurier & Boelt Back, 2023). Den frågeställning som väglett studien har formulerats enligt nedan.

Hur kommer epistemisk positionering till uttryck i interaktion mellan elever, i informella samtal i bildundervisningen? Det vill säga: hur visar eleverna för varandra vem som kan, hur hen kan och med vilka (multimodala) resurser? 

Studien genomförs som del av en större studie genomförd (i det praktisk-estetiska nätverket) inom ramen för Stockholm Teaching and Learning Studies.