Min tanke bakom undersökningen är att betygsättning och olika former av bedömningssätt är frågor lärare måste ta ställning till i utövandet av sin yrkesroll, från ett makt- och elevperspektiv. Som lärare har man makten att öppna respektive stänga dörrar för elever, då betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frågeställningar är: Vad berättar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska ämnen? Hur beskriver medieelever att betygsättning inverkar på deras självbild? Mina informanter går i årskurs 3 på en medieinriktning, på ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer där de reflekterar kring att få betyg i media-estetiska ämnen. Denna uppsats använder sig av etnografiska metoder grundat på intervjuer och diskurs som analysverktyg och teori. Min strävan är att förstå hur betygssättning inverkar på mina informanters liv och hur den tillslut fungerar i en större samhällskontext. Studien visade att lärarna har en inflytelserik roll när det kommer till hur eleverna känner sig efter bedömningssituationen. Resultatet i undersökningen visar att det är svårt att definiera vad "rättvisa bedömningar" verkligen innebär och att det är individuellt hur eleven uppfattar kommunikationen med läraren. Man kan se att kommunikationen mellan lärare och elev är grundkärnan i hur bedömningen framförs och tas emot. Det krävs yrkeskompetenta lärare som är tydliga med kunskapskraven och att samtal med elever förs på ett konstruktivt vis. Sammanfattningsvis så behövs forskning inom detta område och resurser på ett politiskt plan. Min gestaltning är en förlängning av min etnografiska undersökning. Där samtalar elever som går olika estetinriktningar - musik, media, florist, musikal och teater, med varandra om vad de tycker om att bli betygsatta i ett estetiskt ämne och vad de tycker generellt om betyg. Detta resulterade i porträttfotografier som sedan ställdes ut på Vårutställningen på Konstfack 2014.

My thought behind the investigation is that grading and different forms of grading are questions that teachers have to deal with in their profession, from a power and pupil perspective. As a teacher you have the power to open respectively close doors for pupils, and then grades becomes decisive for the pupils further education. My issues are: What do media pupils tell about their experiences of being graded? How do media pupils describe the impact of the grading on their self image? My informants are studying at 3rd grade at a media orientation on an esthetical program. With them I do interviews where they reflect on being graded in media esthetical subjects. This essay uses ethnographical methods based on interviews and discourse as an analytical tool and theory. My aim is to understand how grading impacts on my informants’ life and how it finally works in a bigger social context. The study showed that the teachers have an influential role when it comes to how the pupils feel after the grading situation. The result in the investigation shows that it is difficult to define what a "fair grading" really implies and that it is individual how the pupil understands the communication with the teacher. In that way you can see that the communication between the teacher and the pupil is the core in how the grading is being brought up. It demands professionally skilled teachers that are clear with the requirements of knowledge and that conversations with the pupils are being held in a constructive way. To sum up, this calls for research within this subject and resources on a political level. My interpretation is a prolongation of my ethnographical investigation. There the pupils studying on different esthetical orientations – music, media, florist, musical and theatre, are discussing with each other about what they think about being graded in an esthetical subject and generally what they think about grading. This resulted in a number of portrait photographs later being exhibited on the spring exhibition at Konstfack in 2014.