Den här studien avhandlar det formella och informella lärandet inom en och samma och praktik, skateboardåkning, för att få perspektiv på vissa aspekter av hur skolan fungerar institutionellt. Här har jag valt att definiera informellt lärande som de lärprocesser barn, ungdomar och elever organiserar själva medan formellt lärande är de lärprocesser som organiseras av en lärare. Av den anledningen sätter jag ofta, rent språkligt, likhetstecken mellan formellt lärande och skolan. Med kvalitativa metoder har jag studerat en grund- och gymnasieskola i Sverige som jag valt att anonymisera på grund av etiska skäl. Skolan är särskilt intressant då den är ansluten till faciliteter för fritidsaktiviteter och blir på så sätt en plats där formellt och informellt lärande möts. Här har skolan arbetat med att integrera dessa fritidsaktiviteter, som skateboard, i undervisningen och på så sätt göra elevernas passionerade intressen till skolämnen. Syftet med undersökningen är att lyfta skolelevers egna åsikter och beskrivningar om de pedagogiska processer som de möter i deras formella och informella lärande inom skateboard. Min fältstudie har bestått av observationer, på skatelektioner och i skateparken på fritiden, samt intervjuer med några av de elever som har skatelektioner på skolan. På så vis har de kunnat redogöra för sina åsikter och beskriva de händelser jag betraktat under fältstudien, likväl som sitt lärande inom skateboard, formellt och informellt. Detta har jag sedan analyserat med en skolkritisk blick utifrån premissen att vår formella utbildning vilar på en odemokratisk grund. I relation till detta har jag också arbetat gestaltande med teckning, måleri och skulptur för att genom bilder skapa en egen värld som motstånd mot det formella lärandet jag ingår i igenom skrivandet av den här texten. Resultatet av undersökningen är att det formella och informella lärandet inom den kulturella och estetiska praktiken skateboard kompletterar varandra på vad som framgår som önskvärda sätt. I bägge de parallellt existerande världarna av lärande finns olika resurser, möjligheter och begränsningar som eleverna använder på olika sätt. Däremot visas också hur det formella lärandet i skolan är konstruerad med en maktcentrering hos läraren och andra beslutsfattare inom institutionen där eleverna har litet, eller möjligtvis inget, demokratiskt utrymme att styra sin lärprocess.