Potential för estetikfältets legitimering och utveckling - 

samtal kring forskning inom det estetiskt-pedagogiska fältet

Abstract till rundabordssamtal NEÄL 2018

Under 1990-talet och början av 2000-talet var intresset för estetisk verksamhet, estetiska lärprocesser och estetiska ämnen i skola och lärarutbildning stort. Forskningsinstitut finansierade studier inom området, läromedel publicerades, nya kurser i lärarutbildningen skapades och olika typer av strategiska satsningar i skola och lärarutbildning gjordes. Under det senaste decenniet har frågor om estetiska perspektiv och estetiska ämnen i skola och lärarutbildning alltmer tonats ned i takt med ett ökat intresse för individualisering, tydliga kunskapskrav och ökad måluppfyllelse. Det kan också tolkas som en ökad tonvikt på de enskilda konstarternas särart och betydelse för samhällsekonomi, på bekostnad av det estetiska som personlig utveckling och bildning. Utvecklingen betraktas av många som förödande för det estetiskt-pedagogiska fältet och det är lätt att nedslås och skylla på det som kallas New Public Management. Men samtidigt måste vi vara självkritiska. Forskning och utvärderingar visar att vi som företräder skolans och lärarutbildningens estetiska verksamhet inte lyckats med att legitimera och definiera det estetiska området, vare sig som ämnen eller som kunskapsområde. Inte heller har vi förmått utveckla detsamma. Såväl Lgr 11 som lärarutbildningsreformen samma år satte ramar som försvårade för modernisering av ämnesinnehållet i de estetiska ämnena i skolan. Här har vi forskare och lärarutbildare ett väsentligt ansvar. Hur kan vi främja kunskapsutveckling inom området? Vilken typ av forskning behövs för denna utveckling? Ska vi möta politikers krav på mer fakta och söka oss mot en annan kunskapsfilosofisk grund, i riktning mot, hjärnforskning, essentialism och falsifierbara resultat? Ska vi samarbeta med andra ämnen och söka vetenskapliga belägg för transfereffekter? Eller ska vi gå på tvärs och fortsätta söka kunskap kring estetiska ämnen i ljuset av begrepp som demokrati och bildning, i syfte att söka hållbara argument för alla barns och ungdomars rättighet att få tillgång till estetiska uttryck. Eller kanske slå in på en helt ny väg? I detta samtal kommer fyra forskare att presentera sina perspektiv och bjuda in till samtal utifrån följande fråga: Vad krävs av forskningen för att fältet ska utvecklas och ges en starkare legitimitet?

Monica Lindgren, Fredrik Lindstrand, Ketil Thorgersen, Stina Wikberg