Att säga att man har ”en nationalitet” är för många något man känner när man är född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av någon anledning tvingats lämna sitt hemland? Hur är det att inte känna sig hemma i sitt värdland, men att heller inte känna sig hemma i det land man en gång tvingats lämna? Hur är det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag själv har filmat från Kosovo sommaren 2005. Jag har också analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, våren 2006. Nexhat var 24 år gammal och intervjun ägde rum i hans hemort i Eksjö i Småland. Intervjun behandlar bland annat upplevelser av resan, tillbakablickar och minnen som beskriver Nexhat och hans familj och det liv de levde innan de lämnade Kosovo 1999.

Jag provar mig fram och försöker tolka vad jag fick syn på och vad jag lärde mig av resan. Att tolka materialet bidrar till en djupare förståelse för hur det kan vara att leva i en kultur för att sedan förflytta sig till en annan. Minnen och berättelser som speglar hur det kan vara att leva i två kulturer eller, mellan två kulturer. Jag vill således belysa vad jag tror är ett viktigt ämne i vårt samhälle och så även i den mångkulturella skolan idag.

Min undersökning består av två delar, en teoretisk; denna uppsats, och en gestaltning. Uppsatsen redogör för två nivåer i undersökningen, dels en som fokuserar intresset och nyfikenheten på ”andra kulturer”, de Andra och vad jag kallar mellanrum. Dels en reflektionsnivå som berör själva hanteringen av det material jag har arbetat med utifrån moraliska, etiska och konstnärliga aspekter. I denna studie arbetar jag utifrån antropologi, etnografi och begreppet visuell kultur. Diaspora och mellanrum är begrepp jag berör i min text. Jag redogör också för två olika sätt att ”placera” sig som forskare; den informationsinriktade forskaren och den ”rituellt engagerade” forskaren/filmaren.

Syftet med min undersökning är att synliggöra det mellanrum som kan infinna sig hos människor som flytt eller lämnat sina hemländer, via min text kring ämnet men också via min gestaltning. Syftet är också att lyfta fram faktorer som kan skapa en bättre förståelse för människor med ”annan bakgrund”, som har socialiserats in i vårt samhälle och i skolan.

I min gestaltning vill jag också påvisa hur etnografin tar sin plats i konsten.

Jag visar en etnografisk undersökning som en kommunikativ process via bildmaterialet. Symboliskt försöker jag få fram de fragment och mellanrum av minnen och upplevelser man bär med sig genom livet.