I Detaljer stiftar vi bekantskap med museiarbete, musik och munskydd; med asatro, norskhet och tunnbrödsbak; med litteratörer och kungligheter; med prästval, poliser och prostitution. Allt detta iakttaget genom detaljens prisma. 

Nitton kulturforskare kastar ljus över de små detaljernas stora betydelse. De betonar att detaljer är prismatiska. Att det lilla rymmer nycklar till det stora. Att detaljen och helheten är obönhörligt förenade. 

Bokens tema kuggar in i en kulturvetenskaplig tradition som handlar om att i varje led av forskningsprocessen vara uppmärksam på detaljerna. Förmågan att se detaljernas analytiska potential kräver såväl kunskap som hantverkskunnighet, och detta är något antologins författare visar inspirerande prov på.

kokoligrafin är en kokongskrift [av gr. κουκούλι], silkesspinnarens skrift. som läsare kommer du att få möta olika varelser, du kommer att spinnas in i olika samtal: om silkesmaskar, konsumentmedborgare och motstånd; om sidenflärd och pollution; om koronakokonger och filterpuppor. boken börjar i en grekisk småstad och slutar i pandemonium – ett tidsrum präglat av marknadskapitalism, moralism och polarisering.

ur texten springer frågor om möjliga, omöjliga och förlupna revolutioner. en sorts kokolisofi skisseras: den föreslår en framtid där vi snarare än att ta mer plats i anspråk, träder tillbaka. en framtid där vi bejakar de grå metamorfosernas radikala potential.

This essay focuses on processes wherein human bodyfluids are materialized as foody and potentially edible. Influenced by Gilles Deleuze and Félix Guattari, I follow a milky rhizome (2015). This brings me to, among other things, breastmilk rings in China, breastmilk ice cream and to cows whose genes have been manipulated to produce breast milk. Scholars within critical animal studies pinpoint that animals are made absent when their bodies are transformed into edible matter. Carol J. Adams terms this the structure of the absent referent (2004, 2013). In this article however, I show that, in a similar way, the foodiness of human bodies is continuously made absent. Situations when humans appear as foody tend to generate feelings of disgust and repulsion. At the same time, I also argue that processes such as these can be interpreted in widely different ways depending on the (body and) context, and that the milky flows are considered most threatening when they are connected with – or emanate from – the bodies of Others.

Scholars within human animal studies (HAS) pin-points that animals are made absent when their bodies are transformed into meat. Carol Adams terms this the structure of the absent referent(2004). However, a recent nostalgia for meat – an new carnism – has appeared. Within this frame-work, being able to kill your own dinner is con-sidered noble and honest (Parry 2009). One could say that the aim is to make the absent referent present again. Following this line of thought, I cast light upon processes wherein the animality is not hidden but where, on the contrary, the food and even the beer are made fleshy. In this essay, I especially focus on two examples: the crafted ”pig beer” Malte, and the restaurant Omakase Kött-slöjd in Stockholm. My aim is to discuss and in-vestigate how new carnism is produced. Even more important though, is the seemingly banal question: do these movements succeed in bringing the animal and the animality back onto our dinner tables?

Using post humanist perspectives, and a dif-fractive reading method influenced by Karen Barad, I draw the conclusion that the animality disappears in the process of killing, crafting and eating. The transformation of animal into crafting material, is vital in this disappearance act. In fact, I argue that, as soon as the body of an animal is transformed into a so called crafting material – the animal is once again made absent.

Ätbara Andra handlar om skeenden där levande djurkroppar transformeras till ätbar materia, där de görs till ätbara arter och ätbara Andra. Boken kastar ljus på hur sådana skeenden görs friktionsfria men exempel ges också på hackande och kollapsande köttblivanden, det vill säga skeenden där djuren inte så enkelt låter sig transformeras till kött.

Ätbara Andra befolkas av en mängd mänskliga och ickemänskliga djur, av material, texter, tingestar, filmer och rörelser. Läsaren får bland annat stifta bekantskap med hästköttslasagne, bröstmjölksglass, ätna hundar, giraffen Marius, en virtuell slakthusvisning, köttslöjd, köttfria måndagar, köttmärkningar, branschorganisationer, gröna sommarhagar och nattsvarta tidningsrubriker. Tillsammans bidrar de alla till att producera normer för köttätande, karnism, liksom ätbara och dödbara Andra.