On Location. Learning as a 3rd space, through and between arts, crafts and cultural sites

This project aims to explore how local culture practices within educational aesthetic fields can develop learning and knowledge for active citizenship. It leads to examine the conceptions of culture as knowledge production and methodological revisions about the educational potentials of cultural activities for children and young people. Studying arts and culture as modalities for extended democratic education and social change beyond standard regulations, build on knowledge from an exchange program between Konstfack, Stockholm, and Wits University, Johannesburg. How can learning in contemporary arts and culture education play an inventive and critical role in building social and cultural inclusive structures from below? How can collaborative arts and craft processes enable opportunities for young people and communities to deal with current inquiries that negotiate the stories of the past, the present and the future? The project explores how it is possible to be manufacturers and facilitators of culture with participatory democratic values. This is how learning in the fields of arts and culture can enact a third space as an ambiguous, innovative area emerging when two or more individuals or cultures interact. As such the hub in the project is on the participant's resources, will, forces, ideas, and to create a third space as a negotiated space. The research methodology show how visual and performative ethnography has relevance for educational sites, where we might rethink teacher/facilitator and learner identities, along with ideas about social justice, knowledge and skills. The concept On Location is a methodological position that offers perspectives “from within”, in visual ethnographic field work, interventions and workshops. Small scale projects establish “long distance conversations” between the two continents. With on-line and on-location subprojects, the experience based research is generated through narratives, multimodality, artistic social interventions and engagements in social justice and culture entrepreneurship. 

Projektet har haft som avsikt att utveckla såväl teori som metodologi för kvalitativ forskning inom utbildningsvetenskap med fokus på kombinationer av multimediala lärprocesser och gestaltningar. Genom att undersöka arbetsfördelningen mellan vetenskapliga och gestaltande verktyg och utmana införstådda betydelser av hur vetenskaplig kunskap gestaltas, har projektet velat bidra till att studenternas inflytande över kunskapsutvecklingen förstärks. Vi ser möjligheterna till ökad kunskap om och tillgänglighet till lärprocesser med både teori och gestaltning i examensarbeten och kurser. Detta innefattar även utveckling av kriterier för bedömning av arbeten med "dubbelt perspektiv". Behovet av begreppsutveckling är framträdande, för att öka förståelsen av lärprocesser och utveckla ny kunskap med sådana verktyg. Detta medför att även rutiner gällande arkivering och tillgängliggörande av examens-arbeten som innehåller gestaltningar behöver utvecklas. För likvärdig status i vetenskapliga sammanhang behöver kriterier för bedömning av examens-arbeten med dubbelt perspektiv utvecklas ytterligare.

Inom studien beskriver studenter hur arbetssättet ökar deras möjligheter att uttrycka sig med variation, att göra individuella val utifrån sina skilda förutsättningar, samt att det "dubbla perspektivet" ger användbara kompetenser för arbetslivet. Att arbeta gestaltande med multimodala, visuella och performativa verktyg bidrar till ökad kommunicerbarhet av komplexa fenomen. I studenternas arbeten med multimodala, visuella och performativa kunskapsformer framträder forskningsprocessen tydligare och blir därmed tillgänglig på olika sätt och synliggörs som lärprocess. Hos lärarstudenterna framträder kompetenser som främjar delaktighet och inkludering; i lärar-professionen med ämnesövergripande arbeten, i relation till samhällets offentlighet och civilsamhället, i arbetet för att stärka elevers kulturella yttrandefrihet, ansvar och delaktighet i skola och samhälle, i förhållande till elevers skilda förutsättningar beträffande t.ex. språk, kön, etnicitet, ålder och funktionsnedsättning.

Till skillnad från föreställningen om att teori och praktik bör agera i skilda kunskapsvärldar, ser vi hur resultaten av vår forskning pekar på många fördelar med att, när så är möjligt, låta teoretiska och performativa, gestaltande, visuella, multimodala, konstnärliga – det som ofta benämns som "praktiska" diskurser – samverka i studenters kunskapsproduktion