I syfte att öka förståelsen för kultur – samt lärande, materialitet och värde – undersöker detta forskningsprojekt det skräp som återfinns i sophinkar och soptunnor i den kommunala kulturskolans konstverkstäder och övriga lokaler. Skräpet kan väntas visa spår av aktiviteter såväl som av estetiska praktiker och lärprocesser. Soptunnorna blir på så sätt barnkulturens motsvarighet till Alice i underlandets kaninhål – ett nytt och omvänt sätt att se världen – och bidrar på så vis till det etnografiska målet att främmandegöra sig inför det redan välkända (Charlotte Aull Davis, 2008). Deltagande forskare planerar att i ett första steg observera den kommunala kulturskolans undervisning för att därefter – i ett senare skede tillsammans med barn och pedagoger – undersöka skräpet genom etnografiska metoder samt artefakt- och bildelicitering (Eriksson, 2019; Harper, 2002; Rose, 2023). Allt skräp kommer att dokumenteras i en fotobox, liknande de som används i sociala medier. Studiens teoretiska ramverk är tvärvetenskapligt och kombinerar teorier från vetenskaps- och teknikstudier (STS), kritiska barnstudier, lärandeteorier, mer specifikt estetiska lärprocesser (Illeris, 2023), och Rubbish Theory (Thompson, 1979). Projektet är ett samarbete mellan Kulturskolan i Örebro och forskare från Konstfack respektive Örebro universitet. Platsen för studien är Örebro kulturkvarter. Den aktuella konferenspresentationen kommer, utöver att berätta mer om projektet, att beskriva hur samma föremål – skräp – simultant både kan vara värdelöst och betydelsefullt i barnkultur (Wisten, 2023).

The focus of this presentation is on vocational tasks students of floristry in Swedish upper secondary school get access to during workplace-based learning (WPL), and if and how these tasks align with school tasks. The presentation draws on the notion that tasks are driving learning activities (Lindberg, 2003). The data material consists of interviews with students, supervisors and vocational teachers, as well as photographs and texts used at the workplaces and in school. The presentation builds on an ongoing research project on integration in vocational education conducted within the frame of Stockholm Teaching & 74 Learning Studies, a platform for collaboration between researchers and teachers. The results indicate that while customer service becomes visible as an important aspect of vocational knowing in floristry during WPL, economic aspects of vocational knowing remain hidden for the students. Thus, the results point to an area of development within floristry education.

Denna studie fokuserar hur praktiknära forskning kan bidra till att utveckla lärarprofessionens kunskapsbas; genom att undersöka vilka slags kunskapspro-dukter som genereras i didaktisk undervisningsutvecklande forskning där lärare och forskare arbetar tillsammans. Datamaterialet består av vetenskapligt publice-rade artiklar från forskningsmiljön Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). Genom en innehållsanalys har fyra (i−iv) kategorier av kunskapsprodukter identi-fierats: (i) Beskrivningar av kunnanden, (ii) Undervisningsdesign, (iii) Didaktiska exempeloch (iv) Metodologiska redskap. Beskrivningar av kunnandensynliggör vad som kännetecknar kunnanden inom olika ämnesområden. Undervisningsdesign preciserar relationer mellan undervisningens utformning och elevers lärande. Didaktiska exempel innefattar rika beskrivningar av undervisning och elevers lärande som grund för didaktisk reflektion. Metodologiska redskap fokuserar på att kombinera och pröva metoder för planering och analys av undervisning. Resultatet kan ses som en typologi över vilka olika slags kunskaper som praktiknära forskning kan bidra med.

This study explored the planning and making of a bridal bouquet in classroom interaction between a teacher and a student in a Swedish upper-secondary adult floristry education school. The purpose was to empirically reveal floristry disciplinary aesthetics. Aesthetics can be said to involve the exploration of sensory perception in general, entailing a focus on tacit sensory knowing. Methodologically, this study drew on the principles of ethnomethodology and (multimodal) conversation analysis to investigate video-recorded empirical data. The analysis included three separate sequences of interaction after the student requested the teacher’s attention. In the sequences, the student repeatedly provided answers to her own known-answer questions, and it remained her privilege to define what should be done and why as a consequence of the teacher’s authoritative guiding and gentle support. The results include examples of floristry disciplinary aesthetics in action when making a bridal bouquet, such as airiness and the role of outer shape. Moreover, in situ aesthetic judgement as part of sensory knowing is shown to be ample in the form of embodied actions, such as showing with the hands and communicating with facial expressions.

Studien handlar om en serie lektioner om konst i det offentliga rummet – i årskurs 8 – och dess förmåga att stimulera till samtal och interaktion mellan elever. Baserat på empirisk analys av videoinspelade lektioner syftar studien till att undersöka dessa elevinteraktioner moment-för-moment med fokus på hur interaktion påverkar epistemisk positionering (Melander & Sahlström, 2010). Genom att studera samspelet i detalj är det möjligt att belysa interaktionella mönster, som kan väntas utgöra grund för såväl den sociala som pedagogiska ordning som råder. Metodologiskt bygger studien på arbeten av Mondada (2021) och Goodwin (2018), som använder ett etnometodologiskt tillvägagångssätt för att analysera sociala interaktioner (Eilittä et al., 2023). Genom att ansluta till ifrågavarande tradition bidrar denna studie till den framväxande diskussionen om praktiknära forskning inom bildämnet, som hitintills är in sin linda. Pedagogisk utveckling och förändring av den förhandenvarande situationen blir också möjlig i förlängningen av detta arbete (jfr Björk-Willén, 2009). Därutöver erbjuder studien ingångar till en metodologisk diskussion om användningen av linjeritning som ett analytiskt verktyg i samband med försök att packa upp all (multimodal) interaktion i praktiknära forskning, som del av den lokala ekologin i klassrumsmiljön (Laurier & Boelt Back, 2023). Den frågeställning som väglett studien har formulerats enligt nedan.

Hur kommer epistemisk positionering till uttryck i interaktion mellan elever, i informella samtal i bildundervisningen? Det vill säga: hur visar eleverna för varandra vem som kan, hur hen kan och med vilka (multimodala) resurser? 

Studien genomförs som del av en större studie genomförd (i det praktisk-estetiska nätverket) inom ramen för Stockholm Teaching and Learning Studies.

This article explores assessment actions – as an aspect of classroom communication – and how they are expressed in sloyd teaching; with a formative aim centering on pupils’ learning and (the teacher’s) own teaching practice, respectively. In this context, the teacher holds a central role, mediating sloyd knowing through (communicative) verbal and physical actions, acting as an authoritative guide for pupils’ learning, by making perceptually tacit knowing discernable thanks to pre-established confidence for the teacher in question. Besides authoritative guiding, another theoretical starting point of the article is sociomateriality; a perspective considering physical objects as resulting from connections and activity, hence influencing on the (more) social sphere of actions and activity. The method used is multimodal interaction analysis of three video-recorded sequences of teacher/pupil interaction in a sloyd-classroom setting. To sum up, the findings of the article display how formative assessment in the sloyd context consists of the teacher adapting questions posed to ascertain the knowing of the pupil, then waiting to see how/what/if the pupil performs, whilst being provided – gentle but ample – authoritative guiding to help in the process. The main contribution of the study is establishing the role of formative assessment within sloyd education. The research project has been conducted within the framework of Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), entailing the active involvement of the teacher in question as co-author of the article.Key words: assessment actions, formative assessment, sloyd teaching, authoritative guiding, sociomateriality, communicative resources

This paper explores the everyday use of metaphors in Swedish upper-secondary level hairdressing and floristry education, with a specific focus on the craft processes of working with organic material (hair and flowers). The aim of the study was to investigate use of (verbal as well as potential non-verbal) metaphors in interactions and how it may influence epistemic positioning (Melander & Sahlström, 2010) in a broad multimodal context (Öhman, 2017; 2018). Simply put, a metaphor in this context, is understood as “experiencing one kind of thing in terms of another” (Lakoff & Johnson, p. 5). In like manner, the current research aimed to address the following question: In what ways do metaphors mediate interaction in hairdressing and floristry education, respectively? Methodologically, the study draws on work by Mondada (2019; 2021a, 2021b) and Goodwin (2018), adopting an ethnomethodological approach to analysing social interaction (Eilittä et al., 2023). Moreover, the study offers a methodological discussion of the use of line drawing as an analytic tool in the context of (multimodal) interaction, unpacking the local ecology of the classroom setting (Laurier & Boelt Back, 2023).

This paper explores the use of concepts from contemporary and street art, theoretically and practically, as visual arts subject matter for ninth-grade students in a Swedish compulsory school. The use of multimodal interaction analysis enables pupils to focus on sensorial practices, materiality and verbal as well as non-verbal communication (Broth & Keevallik, 2020; Streek, Goodwin & LeBaron, 2011). The video-recorded data covered six lessons in which the pupils’ understanding of art as a concept was challenged based on the teacher asking: What is one allowed to do in public spaces as an artist and as an ordinary citizen? The aim of the study was to investigate informal pupil interactions moment by moment and reveal how such interactions may influence epistemic positioning (Melander & Sahlström, 2010). Thus, this research aimed to address the following questions: In what ways does peer interaction take place in class? What is said, and how does it relate to the tasks at hand? Based on empirical analysis of the video-recorded interactions, the study addresses how the social organisation of the senses during interactions—including verbal utterances, gestures and cultural norms—in a classroom setting may have an impact on how pupils participate and express their knowing. Methodologically, the study draws on work by Mondada (2019 ; 2021a, 2021b) and Goodwin (2018), adopting an ethnomethodological approach to analysing social interactions (Eilittä et al., 2023). Thus, this paper contributes to the emerging discussion of the perceived lack of close-to-practice research in the field of visual arts. Additionally, the study offers a methodological discussion of the use of line drawing as an analytic tool in the context of (multimodal) interaction, unpacking the local ecology of the classroom setting (Laurier & Boelt Back, 2023). 

Broth, M., & Keevallik, L. (2020). Multimodal interaktionsanalys. Studentlitteratur.

Goodwin, C. (2018). Co-operative action. Cambridge University Press. 

Laurier, E., & Boelt Back, T. (2023). Problems and experiments transcribing video. In P. Haddington, et al. (Ed.), Ethnomethodological conversation analysis in motion: Emerging methods and new technologies (pp. 245–263). Routledge

Melander, H., & Sahlström, F. (2010). Lärande i interaktion. Liber.

Mondada, L. (2019) Conventions for multimodal transcription. https://www.lorenzamondada.net/_files/ugd/ba0dbb_986ddd4993a04a57acf20ea06e2b9a34.pdf

Mondada, L. (2021). Sensing in social interaction: The taste for cheese in gourmet shops. Cambridge University Press.

Mondada, L. (2021). Orchestrating multi-sensoriality in tasting sessions: Sensing bodies, normativity, and language. Symbolic Interaction, 44(1), 63–86.

Streeck, J., Goodwin, C., & LeBaron, C.D. (2011). Embodied interaction: Language and body in the material world. Cambridge University Press.

Undervisningen i Praktiskt estetiska ämnen genomsyras av praktiska göranden kopplade till ämnenas syfte. Oberoende av vilket av de praktiskt estetiska ämnena, sker naturliga inslag av interaktion (Garfinkel,1967) mellan elever och material, för att komma överens och för att nå förståelse för hur något görs/uttrycks eller att resonera om/översätta olika intryck. Detta samspel mellan elever i deras vardagliga situation är av betydelse för att förstå hur detta påverkar elevers handlingsutrymme (Streeck, Goodwin & LeBaron, 2011) och lärande (Cromdal, 2009 s.41). I STLS samsas olika ämnen, praktiknära forskningsstudier och didaktiska spörsmål studeras ute i verksamheten på skolorna. De allra flesta praktiknära forskningsstudier filmas i klassrummets undervisning. Filmmediet är en enkel metod att använda för att fånga något specifikt som medverkande lärare intresserar sig särskilt för eller det forskande nätverket efterfrågar. Filmerna analyseras i datasessioner, för att avgöra vad som finns i det inhämtade materialet som är av intresse för undersökningen.

Med hjälp av multimodal interaktionsanalys (Mondada, 2021); Broth & Keevallik, 2020; Streek, Goodwin & LeBaron, 2011) av det filmade materialet kan det efterfrågade spörsmålet eller problem som uppstår i lärandet identifieras och ofta synliggörs samspelet, mellan kroppar och material i sociala interaktioner och görande, visuellt. I/med/genom visuella transkript (Aarsand & Sparrman, 2019; jfr Murphy, 2021) återspeglas utvalda (Ochs (1999[1979]) fenomen i den undersökta sociala världen, i ett försök att återge och förstå exempelvis ett görande eller interaktion i en specifik situation. I presentationen fokuseras, visas och diskuteras visuella transkript i olika modaliteter, stilla och animerade, från olika studier inom STLS.